I projektet Mascoll (som finns hos Family Tree DNA) ligger fokus framförallt på att dra nytta av DNA för att komplettera den traditionella släktforskningen under historisk tid. Med hjälp av våra DNA-tester kan vi tillsammans, steg-för-steg, kartlägga ättlingarna till Matskol - Mascoll - Maskåhl - Maskåll. Välkommen till denna sidan du som är ättling till släkten eller bara intresserad!
onsdag 3 augusti 2016
Den som väntar på något gott...
Det har inte kommit några rabatter under sommaren på Big-Y som vi hoppades på. Igår fick vi meddelande om "summer sale" hos Family Tree DNA men inte någon rabatt på Big-Y den här gången heller. Vi har därför beslutat att avvakta ytterligare lite till släktforskardagarna i Umeå senare den här månaden för att se om det finns några rabatter då. Om inte så beställer vi Big-Y för Daniel Wilson oavsett. Den som väntar på något gott... väntar alltid för länge.
En liten resa i Mascolls fotspår
Torsdagen 28 juli var vi administratörer i Mascollprojektet; Eva von Brömsen, Liselott Persson, Lena Sohlberg Wagner och jag Maria Brolin på en utflykt tillsammans med Christina Högmark Bergman i Mascolls trakter i omgivningarna runt Grästorp. Förutom Christina var även hennes dotter Maja och min släkting Ove Brolin med som guider och ciceroner.
Vi möttes upp vid Tengene kyrka där den förste kände Maskåll levt. Enligt dokument från 1488 hette han Sven Maskåll och i slutet av 1400-talet köpte han delar i hela elva gårdar, en kvarn och en del skog i Tengenetrakten. För dem betalade han 115 kilo koppar. De här spännande uppgifterna berättade Christina när vi stod i sommarsolen utanför kyrkan. Och vi kan bara hålla med Christina i hennes funderingar; vad låg bakom att hela elva stycken bönder i Tengene i slutet av 1400-talet samtidigt gick med på att sälja hela eller delar av sina gårdar? Och hur ordnades betalningen i koppar, hela 115 kg? Och vem var köparen som fått ihop alla pengarna? Teorier finns om att han bör ha varit handelsman från norra Tyskand men kanske är han från Skottland som familjetraditionen gör gällande. Det är spännande frågor och vi kanske aldrig kommer att få svar på detta, men visst blir man nyfiken. Och svaret på gåtan varifrån han kom kommer vi så småningom hitta med hjälp av DNA.
Efter Tengene åkte vi till Källstorp där Maskålls levde på 1700-talet. Inga hus finns kvar från den tiden men Christina visade oss var husen låg och hur man vallade djuren till att dricka i ån en bit därifrån.
Därefter tog vi oss till Anestad. I Anestad levde min, och alla Brolinarnas, anmoder Ragnella på 1600-talet. Ragnella fick inte föra namnet Maskåll vidare då det på de tiden endast var män som gjorde det. I Anestad finns även den spännande Kung Anes sten. En historia så fantasifull så jag låter er läsa om den själva här nedan.
Innan lunch åkte vi också till Malma och tittade på Malma kapell som byggdes 1934. I Malma har majoriteten av mina ättlingar på min mammas sida bott så långt tillbaka som 1300-talet. Malma kapell är lite särskilt speciellt för Lena och mig. Det var min morfars föräldrar som skänkte marken där kapellet står medan Lenas anfäder hjälpte till att bygga kapellet och även var klockare där. Lenas farmorsfar Lars Johan Spjuth organiserade insamlingen till bygget och största summan skänktes av hans svåger Alfred Bloom i Omaha, Nebraska. När många i familjen Blomster från Malma utvandrade till USA tog de det mer amerikaniserade efternamnet Bloom. Kapellet var stängt så vi kunde inte titta in och se hur det ser ut inne men Ove visade en bild som finns med i Malmaboken. Alldeles bredvid kapellet ligger Bajegården, eller Anders Gunnarsgården som den också kallas, där Brolinare bodde så sent som runt millenniumskiftet. Min morfars bröder Svante och Gösta bodde där nästan hela sina liv och gården har gått i släkten i närmare 300 år. Än idag brukas den av en släkting och så sent som förra året dog Gösta, som var den siste kvarvarande av tretton syskon.
Efter en god lunch där vi träffade entusiastiska släktforskare, bland annat Barbro Backlund, gick vi till muséet där vi lite spontant höll i en DNA-utbildning. Det var roligt att se att det finns så många härliga och entusiastiska släktforskare i Maskålls trakter. Det bådar gott för fortsatt DNA-testning och för att hjälpa till att lägga pusslet om Maskåll. Många är Maskållättlingar och ytterligare andra är släkt med de som är det. Jag hoppas att vi snart kan komma tillbaka till Grästorp igen.
Sista anhalten på resan blev kyrkogården i Väne Åsaka där vi tittade på en grav med Maskållättlingar. På stenen under Johannes Erikssons familjegrav står det tydligt "Av Maskållsläkten 1552". En av en Lenas släktingar som bor alldeles i närheten kom förbi och berättade mer om familjen som ligger där.
Det var en jättefin dag och vi är så glada att vi fick träffa Christina igen och fick resa runt med henne i Maskålls trakter. För oss som inte är från de trakterna är det extra värdefullt att få ha sett orter och ställen där Maskålls levt och verkat. Ett stort tack till er alla som gjorde vår dag så fin. Nu tar vi nya tag med den moderna delen av Maskållforskningen, med DNA.
Vi möttes upp vid Tengene kyrka där den förste kände Maskåll levt. Enligt dokument från 1488 hette han Sven Maskåll och i slutet av 1400-talet köpte han delar i hela elva gårdar, en kvarn och en del skog i Tengenetrakten. För dem betalade han 115 kilo koppar. De här spännande uppgifterna berättade Christina när vi stod i sommarsolen utanför kyrkan. Och vi kan bara hålla med Christina i hennes funderingar; vad låg bakom att hela elva stycken bönder i Tengene i slutet av 1400-talet samtidigt gick med på att sälja hela eller delar av sina gårdar? Och hur ordnades betalningen i koppar, hela 115 kg? Och vem var köparen som fått ihop alla pengarna? Teorier finns om att han bör ha varit handelsman från norra Tyskand men kanske är han från Skottland som familjetraditionen gör gällande. Det är spännande frågor och vi kanske aldrig kommer att få svar på detta, men visst blir man nyfiken. Och svaret på gåtan varifrån han kom kommer vi så småningom hitta med hjälp av DNA.
Samling vid Tengene kyrka
Efter Tengene åkte vi till Källstorp där Maskålls levde på 1700-talet. Inga hus finns kvar från den tiden men Christina visade oss var husen låg och hur man vallade djuren till att dricka i ån en bit därifrån.
Därefter tog vi oss till Anestad. I Anestad levde min, och alla Brolinarnas, anmoder Ragnella på 1600-talet. Ragnella fick inte föra namnet Maskåll vidare då det på de tiden endast var män som gjorde det. I Anestad finns även den spännande Kung Anes sten. En historia så fantasifull så jag låter er läsa om den själva här nedan.
Ove Brolin i Anestad
Kung Anes sten
Innan lunch åkte vi också till Malma och tittade på Malma kapell som byggdes 1934. I Malma har majoriteten av mina ättlingar på min mammas sida bott så långt tillbaka som 1300-talet. Malma kapell är lite särskilt speciellt för Lena och mig. Det var min morfars föräldrar som skänkte marken där kapellet står medan Lenas anfäder hjälpte till att bygga kapellet och även var klockare där. Lenas farmorsfar Lars Johan Spjuth organiserade insamlingen till bygget och största summan skänktes av hans svåger Alfred Bloom i Omaha, Nebraska. När många i familjen Blomster från Malma utvandrade till USA tog de det mer amerikaniserade efternamnet Bloom. Kapellet var stängt så vi kunde inte titta in och se hur det ser ut inne men Ove visade en bild som finns med i Malmaboken. Alldeles bredvid kapellet ligger Bajegården, eller Anders Gunnarsgården som den också kallas, där Brolinare bodde så sent som runt millenniumskiftet. Min morfars bröder Svante och Gösta bodde där nästan hela sina liv och gården har gått i släkten i närmare 300 år. Än idag brukas den av en släkting och så sent som förra året dog Gösta, som var den siste kvarvarande av tretton syskon.
Malma kapell
Efter en god lunch där vi träffade entusiastiska släktforskare, bland annat Barbro Backlund, gick vi till muséet där vi lite spontant höll i en DNA-utbildning. Det var roligt att se att det finns så många härliga och entusiastiska släktforskare i Maskålls trakter. Det bådar gott för fortsatt DNA-testning och för att hjälpa till att lägga pusslet om Maskåll. Många är Maskållättlingar och ytterligare andra är släkt med de som är det. Jag hoppas att vi snart kan komma tillbaka till Grästorp igen.
Liten DNA-kurs i Grästorp
Sista anhalten på resan blev kyrkogården i Väne Åsaka där vi tittade på en grav med Maskållättlingar. På stenen under Johannes Erikssons familjegrav står det tydligt "Av Maskållsläkten 1552". En av en Lenas släktingar som bor alldeles i närheten kom förbi och berättade mer om familjen som ligger där.
Det var en jättefin dag och vi är så glada att vi fick träffa Christina igen och fick resa runt med henne i Maskålls trakter. För oss som inte är från de trakterna är det extra värdefullt att få ha sett orter och ställen där Maskålls levt och verkat. Ett stort tack till er alla som gjorde vår dag så fin. Nu tar vi nya tag med den moderna delen av Maskållforskningen, med DNA.
Maskållgraven
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)